Bandy är poesi.
A
Andersson, Dan, (1888-1920), författare och diktare. När han växte upp i Ludvika var bandy den stora sporten i Dalarna. Det är därför självklart att de flesta av hans dikter handlar om vintersporterna vintersport bandyn. Den mest kända är ju svensktoppshiten "Omkring läktaren på Tjustkulle".
Men hur kom det då sig att en Ludvikabo förlade handlingen till Tjustkulle, Vetlandas hemmaplan. Självklart skulle han själv ha utbrustit, självklart, Vetlanda BK spelar den finaste bandyn jag sett, det är fart, fläkt, stil och finess. Självklart!
Omkring läktarn på Tjustkulle stod publiken i en ring,
och i radiosporten hörde de hans sång.
Och om spelare och domare och om underbara mål
och om sin bandymatch sjöng han natten lång.
Det är något med den sporten, med dess tjusning och dess fart
det är något med de stjärnor, som tjusar hjärtat mitt.
Hören - någon går och spolar, gören isen blank och fin
Spela bandy, det är det vi älskar mest.
... gås bandylexikon ..
Självklart.
SvaraRaderaHaha! Skulle snarare tro att han sjöng om Lugnet! Men det är vacker poesi...
SvaraRaderaforza:
SvaraRaderaJa visst är det. Det är bara att hålla med han diktaren.
jonny:
Lugnet och dess istadion vore det ju det självklara valet för en Ludvikabo, men har man upptäckt storheten i Vetlanda, Tjustkulle och dess bandylag, ja då inser man snabbt att det blir bättre och vackrare poesi om man förlägger handlingen dit, iaf om man har talang som han hade han Andersson.