05 januari 2009

Dagens Filmer

Har sett två olika musikfilmer.
Om två storheter inom musiken.
Först såg jag "I Walk the Line".
Om Johnny Cash.
Tyvärr!
För det var en trist och seg historia.
Trist och seg historia, sa Bull.
Trist och seg historia, sa Bill.
Vad kan den få för betyg??
Tja.
Är man på gott humör.
Har man vaknat på sin rätta sida ...
Då kan den få ...



Den andra filmen var betydligt, betydligt bättre.
Anton Corbijns "Control".
Om det legendariska Joy Division.
Filmen har kallats "tidernas bästa rockporträtt".
Och det är bara att hålla med.
Filmen är lysande.

Betyget blir betydligt, betydligt fjöligare ...



Andra bloggar om: , , , , ,

8 kommentarer:

  1. Där ser man! Jag tycker "I Walk the Line" är en alldeles lysande rulle. Joaquinn Phoenix gestaltar rollen som Cash utomordentligt bra. Visst, ja. Den andra där är på min väntelista. Kan bli nåt den också.

    SvaraRadera
  2. Smaken ...
    Baken ...
    Det tråkiga i kråksången är enligt min humbla mening, att om filmen är sann, så var han Cash lika tråkig och seg som filmen :)
    Ibland blir ens fördomar krossade :))
    Smaken ...
    Baken ...

    SvaraRadera
  3. Alltid bra saker.
    Jag säger alltid bra saker :)

    SvaraRadera
  4. Smaken - baken.
    Håller med Tommy. Walk the line är en bra rulle. Kanske är jag partisk i frågan eftersom Johnny Cash är min husgud.

    SvaraRadera
  5. jansson:
    Jag gillar hans musik, dock är han ingen husgud, men filmen .. som sagt seg som ett tuggummi av sämsta märke!!
    Det enda riktigt bra med rullen är att han som spelar huvudrollen är oerhört lik han Cash.

    SvaraRadera
  6. Jag gillade "I Walk The Line", den får fyra rävsvansar i antennen från mig.

    Tyckte även att "Ray", filmen om Ray Charles, var en höjdare.
    Fem av fem rävsvansar.

    SvaraRadera
  7. granna63:an:
    Helt överens ang. Ray, en höjdare, men helt oöverens ang. filmen om Cash .. Kass :))

    SvaraRadera